Industristaden

Västerås blev en industristad på 1890-talet när Asea (numera ABB) och Svenska Metallverken grundades här. Då var elektriciteten en kraft vars möjligheter anades av bara några få, bland dem Aseas grundare. Under första halvan av 1900-talet växte Asea och Metallverken snabbt till koncernliknande bolag som båda var involverade i elektrifieringen av Sverige.

På Asea tillverkades produkter som hade med elektrifiering att göra, förutom elmotorer, generatorer, belysningssystem och kraftöverföringsutrustning gjordes även elektriska lok och spårvagnar, brödrostar och cykellysen. Metallverkens produktion utgjordes till en del av halvfabrikat till Aseas tillverkning där behovet var stort av tråd, plåt och rör. Företaget tillverkade också kraftöverföringslina, en av de viktiga delarna i elektrifieringsprocessen.

Elektrifieringen kom att skapa omvälvande förändringar av samhället under 1900-talet, och med dessa båda industrier i samma stad blev Västerås något av den svenska elektrifieringens nav/mittpunkt.

Asea och Metallverken sysselsatte flera tusen anställda, de flesta inflyttade till Västerås från hela Sverige och från andra länder. De behövde bostäder, sjukvård, skolor, mat och rekreation. I takt med att industrierna växte utvecklades Västerås, och var under en hundraårsperiod (ca 1890 -1990) en av Europas modernaste industristäder.

Både Asea och Metallverken förändrades under slutet av 1980-talet. Asea fusionerade 1987 med det schweiziska företaget Brown Boveri & Cie och blev ABB. Metallverken togs, efter flera tidigare ägarbyten, över av det finska företaget Outokumpu 1986. Idag finns delar av ABB men inget av Outokumpu kvar i Västerås. Men båda företagens gamla verkstadsområden i centrum finns kvar och hyser många olika branscher som teknik, kultur, skola och hantverk. På så vis lever de vidare som industriminnen med nytt liv i tidsenlig karaktär.